2016 års Östervålapris till Mariann Taub

Mariann Taub är uppvuxen i Västerås och hade redan som barn bibliotekariedrömmar när hon lärde sig läsa hemma i Västerås. 1981 blev drömmarna förverkligade när hon tog sin bibliotekarieexamen.

Östervåla bibliotek inrättade en ny tjänst som bibliotekarie 1985. Tjänsten söktes av Mariann som då bodde med familjen i Uppsala. På den tiden gick det bara fyra bussar i vardera riktningen mellan Östervåla och Uppsala, att jämföra med dagens 40. Trots det sökte Mariann tjänsten och fick den! Hon började med barnledighet och i oktober 1985 började hon jobba. Efter en tid tröttnade hon på bussåkandet så hon och Rick köpte hus i Åbyhus 1992 och blev Östervålabor. De tänkte att det blir några år men nu har åren blivit många och vi har förmånen att ha Mariann och Rick kvar i Östervåla.

 

Biblioteket såg helt annorlunda ut då. De var flera som jobbade och arbetsuppgifterna var också betydligt fler än att låna ut böcker. Biblioteket byggdes om till sitt nuvarande utseende 1991. Medborgarkontoret, som flyttade in 2013, har tillsammans med musikskolan i bibliotekets källare, blivit ett steg mot Östervålas eget kulturhus och är redan nu en given mötesplats! Biblioteket har också ofta konstutställningar i biblioteksfoajén, mestadels av lokala konstnärer. Många disputerade föredragshållare som föreläser om lokalt förankrade ämnen är resultat av ett samarbete med Folkuniversitetet i Uppsala. Länsbiblioteket och kulturkarusellen arrangerar också föreläsningar i biblioteket.

 

Nu finns de internetbaserade medierna och detta gör att bokutlåningen har minskat över tid. Inom Heby kommun har dock Östervåla bibliotek störst utlåning och detta kan vi tacka eldsjälen Mariann för, som tillsammans med personalen gör allt för att Östervålaborna ska läsa böcker och trivas i biblioteket. T.ex. så arrangerar man numera även ”Bokkafé” på kafé Vålakakan, som ligger granne med biblioteket, vilket har blivit populära och mycket intressanta träffar!

 

2015 års Östervålapris till Kraftsportklubben

 

Östervåla Kraftsportklubb är en ideell klubb som startades i en lägenhet i Östervåla den 8 oktober 1981. Från en början så var inriktningen mest på styrkelyft och bodybuilding då det inte fanns så många alternativ då. Nu ser bilden av ett gym betydligt annorlunda ut. De försöker att haka på trenderna som kommer och håller "Friskvård i Fokus" som sitt motto.


När klubben drog igång så var medlemsantalet ca 15 tappra själar, idag så har klubben c:a 500 aktiva medlemmar.


De har killar och tjejer i åldrarna 16 - 82 år som besöker gymmet dagligen.
Under våren 2013 startade de bygget av den numera berömda Hinderbanan, på ängen bakom värmeverket vid sporthallen. Det är en anläggning med inspiration från militär hinderbana, gladiatorerna och lite från American Ninja Warrior. Den är ca 350 m lång och består av 15 - 20 hinder med varierande svårighetsgrad. Under 2015 så har de även byggt ett utegym i samma område. Så gott som allt som har med styrka och crossfit att göra finns där.
Anläggningen är gratis för alla men rekommenderad miniålder är 16 år då banan är extremt svår och skaderisken ganska hög.
Under vintern så är anläggningen av säkerhetsskäl stängd.
 

2014 års Östervålapris till Gull-Maj Bolin

 

Gull-Maj Bolin tilldelas årets Östervålapris för att i hela sitt har ägnat sig åt ideell verksamhet i Östervålas föreningsliv och genom betydande insatser, av bestående värde för bygden, placerat Östervåla på kartan. Hon har även på andra sätt skapat förutsättningar för ett bättre och intressantare Östervåla.

Förutom sitt föreningsengagemang så har Gull-Maj varit bonde men även ägt en del i Centrumkiosken, dåtidens lokala samlingspunkt.

 

Gull-Majs engagemang i Östervåla Hembygdsförening har varit stort. Hon har genom sitt sätt att vara fått människor att vara med i föreningen och bidra med sin tid och sitt engagemang. Gull-Maj har genom åren varit en hejare på att få saker gjorda, i rätt tid och med stor finess.

 

Gull-Maj var med och startade upp Östervåla Möbelmuseum tillsammans med Olle Andersson och Valdemar Ludvigsson. Gull-Maj kompletterade herrarna utmärkt med sitt sätt att se på saker ur gräsrotsnivå. Gull-Maj sitter idag som ordförande för möbelmuseet och brinner fortfarande, efter drygt 20 år, för att få visa upp historien kring bygdens och snickarnas stolshistoria.

 

Östervåla dansgille och dragspelsgruppen Bälgdragarna är ytterligare föreningar där Gull-Maj satt sina fotspår.

 

Gull-Maj har även varit engagerad i politiken lokalt. Det är ytterligare ett bevis på att Gull-Maj värnar om bygdens välmående och framtid.

 

Det Gull-Maj gör, allt hon tar sig för med, det gör hon med hela hjärtat och med ett enormt engagemang. Östervåla Utvecklingsråd vill på detta sätt tacka för alla dina insatser.

2013 års Östervålapris till Dag Westerlund
 
Dag mottog priset under julmarknaden på torget den 30 november.
 
Dag har fått priset, bland annat för sitt stora engagemang i Östervåla föreningsliv.

Dag är väl värd årets Östervålapris!

2012 års Östervålapris till Lars och Bo Pentler, Bygg-Sven
 
Lars och Bo Pentler tilldelades årets Östervålapris i samband med julshowen på Fokes 1 december. I sin firma Bygg-Sven har de i många år varit förebilder för bygden och genom sitt kunnande och entreprenörskap bidragit till att sätta namnet Östervåla på kartan.
 
Bygg-Sven firar nästa år 60-årsjubileum och har alltså arbetat för att skapa sysselsättning i bygden under alla dessa år. Fader Sven räknade på sitt första jobb 1953. De tre sönerna Bo, Lars och framlidne sonen Nils började i firman 1956 och tog över efter pappa Sven 1973.
 
Första jobbet var ombyggnaden av Kanikebo skola. Idag har Bygg-Sven varit med om att bygga och bygga om 46 skolor totalt! En fantastisk siffra egentligen, där kan nämnas skolor i Heby, Uppsala, Avesta och Sandviken.
 
Bröderna Bo och Lars Pentler är väl värda årets Östervålapris. De har under många år bidragit till att utveckla bygden och gett den ett fint varumärke.

2011 års Östervålapris till Hans Forsberg

 

Hans Forsberg har alltid engagerat sig för sin ort, kanske mer än någon annan. Främst genom Östervåla IF där han varit engagerad i hela sitt liv, men också via sitt arbete på banken där han jobbat i 27 år.

 

Och det är inte lite han hunnit med under åren. Har har varit projektledare för att iordningsställa Lundavallen, arrangerat julshowen sesan 1979, varit konferencier, varit med och initierat starten av Handlarföreningen i fjol, sett till att Östervåla fått en blodbuss flera gånger per år, är nu projektledare för iodningsställandet av Skogsvallen, den välkända Folkets park där många världsstjärnor uppträtt.

2010 åes Östervålapris till Anitha & Lars-Erik Olsson
 
Anitha & Lars-Erik Olsson erhåller 2010 års Östervålapris för att de som goda kulturbärare bevarat, utvecklat och marknadsfört Olpers-gårdens stora oersättliga värden för allmänheten samt därigenom satt Östervåla på kartan. De vårdar vidare vad förfäderna byggt upp! Därtill har båda under många år varit engagerade ideellt i församling och förening, vilket bidragit till den goda Östervåla-andan. I Östervåla engagerar vi oss och tar initiativ.
Lars-Erik och Anitha Olsson vid utdelningen av 2010 års Östervålapris.
 
Sedan 1620-talet har Lars-Eriks & Anithas förfäder i 12 generationer ägt och brukat Olpers-gården i Skogbo. Generation efter generation har satt värde på kultur, forskat i historien, talat om tidigare generationer. Detta arv förvaltar Lars-Erik & Anitha väl och låter det nu gå till nästa generation. År 1813 brann tre gårdar i Skogbo. 1815 var ny mangårdsbyggnad färdig. 1826 var dalakonstnären Hans Vikström anlitad att måla storslagna bibliska motiv och dagsaktuella motiv på väggarna. Den, som beställde målningarna hette Ol Persson, och det är efter honom gården fått sitt namn. Den oförändrade miljön i Olpers-gården ger för Lars-Erik & Anitha ett starkt samband med de förfäder som förvaltat gården. Aktningen för det gamla har gått i arv.
 
Under 1920-talet uppmärksammade intendenten Nils Åhlenius vid Upplands museum Olpersgården, vilket var begynnelsen till det stora intresset för gården. Under 20-, 30- och 40-talen skrevs det många gånger om Olpersgården i dagstidningar och julnummer samt besök av Radiotjänsts Lars Madsén. Från 1934 har byggnaden varit enbart museum, som varje år besöks av människor från när och fjärran. Olpersgården är ett viktigt besöksmål i kulturbygden Östervåla på gränsen mellan Norrlands skogsbryn och Mälardalens slätter.
 
Anitha & Lars-Erik är föredömen gällande ideellt engagemang i Östervåla, vilket berikar hela bygden. Eftersom de är intresserade av människor har de engagerat sig under årens lopp som föreningsmänniskor. Lars-Erik var under 40 år engagerad i studieverksamhet och ett 100-tal gånger som studieledare. Under 25 år var han engagerad i lantbruksrörelsen som LRF och Farmek. I Östervåla Hembygdsförening har han varit ordförande. I Östervåla Församling var Lars-Erik förtroendevald under 40 år.
 
Anitha har också engagerat sig i studiecirkelarbete och lantbruksrörelsen. Hon har nu under fem år varit ordförande i LRF. I Östervåla församling är hon engagerad i kyrkokören, kyrkoråd och fullmäktige. Som volontär ställer Anitha upp och det ger mycket tillbaka. Sedan starten av Östervåla Utvecklingsråd 1998 har Anitha varit styrelseledamot. Anitha & Lars-Erik är väl värda årets Östervålapris! De arbetar för en levande landsbygd!

2009 års Östervålapris till Jan Svinghammar

 

Jan Svinghammar erhåller 2009 års Östervålapris för en 40-årig ideell gärning som brottare och ledare, varvid hans insats har placerat Östervåla på kartan, varit god marknadsföring för orten samt både som aktiv brottare och ledare varit ett mångårigt gott föredöme för unga människor i Östervåla. Jan Svinghammar är också en god företrädare för alla de idrottsmän som fostrats i Östervåla, och idrottsledare som engagerat sig i åratal ideellt i bygden.

 

Jan Svinghammar har i över 40 år arbetat ideellt med brottningen i Östervåla och på förbundsnivå. Han har varit en storbrottare av rang och är sedan länge en enormt duktig ledare som stått bakom många uppskattade arrangemang inom sin sport (bl.a Svenska Mästerskap) som fått gehör i hela Sverige. Hans arbete inom flickbrottningen kan inte nog beskrivas, vilken enorm betydelse det har för ungdomen i Östervåla med omnejd. Att som ledare resa runt om i Sverige med sina ungdomar och låta dem delta i olika tävlingar och mästerskap ger en enorm reklam för Östervåla som ort. Jans insatser är uppskattade inom Svenska Brottningsförbundet och hela "Brottningssverige". Naturligtvis ska denna Östervålabo uppmärksammas av Östervåla Utvecklingsråd för hans enorma arbete, som betyder och har betytt mycket för Östervåla och dess ungdom.

2008 års Östervålapris till bildhuggare Bertil Gustavsson
 
Bildhuggare Bertil Gustavsson är en skicklig företrädare för den konstnärliga mångåriga bildhuggar- traditionen i Östervåla. Som 13-åring 1944 började Bertil som lärling hos den duktige bildhuggaren Ragnar Olsson. Brodern Åke hade börjat där 1942. Ragnar Olsson var den förste bildhuggaren i Stolriket Östervåla. Tidigare skar snickarna själva sina möbler. Den musikaliske Pär Lundén i Strängsbo, var en annan skicklig bildhuggare. Det var god utbildning hos Ragnar Olsson, produktion direkt efter en månads tillvänjning av verktygen; det måste gå undan. Bertils första möbel var ett stort matbord, som han skar pärlstav i. För att bli en skicklig bildhuggare måste man ha anlag, snitsen sitter i fingrarna. Bertil har konstnärsblod i sina gener. På sin mors sida fanns flera generationer Bergström, som var skickliga snickare, spelmän och konstnärer. På gården i Ettingbo fanns snickarverkstad, där bröderna Åke och Bertil tidigt lärde sig hantverket.
 
Brodern Åke köpte 1947 verkstaden efter snickaren Liss Pelle i Upplanda. Åren 1949 – 1963 samarbetade bröderna Åke och Bertil i samma verkstad. De skar åt de flesta snickarna i Östervåla och var allround. Bildhuggarbröderna Bertil och Åke utvecklade bildhuggarkonsten. Båda har varit väl grundade i stolmakartraditionen i Stolriket Östervåla, och med sin kreativitet utvecklat den. Bertils hantverkskunnande och handlag märks också i hans skicklighet vid svarvstolen. 1963 blev Åke slöjd- lärare varvid Bertil fortsatte ensam som bildhuggare. 1979 byggde han egen verkstad på Lillängen. Bertil har också byggt många skåp av material han funnit skogen, mest väldoftande en, samt skurit vackra konstverk i skåpen. En är svårt att snickra av, men lätt att skära i. I möblerna är det mest björk. Under 1940-talet förekom mycket mahogny, valnöt och ek. Under 1970-talet furu. Det är skillnad på trä. Det fanns snickare som tänkte på bildhuggarna när de valde trä, så det skulle vara lätt att skära. Bertil har skurit stolar, som Jerry Frisk (Östervåla skickligaste hantverkare) har ritat och snickrat till de tre kungabarnen.Tage Stilander, Östervåla Hemslöjd, hade ofta fina arbeten till slott och herrgård.
 
Bertil har förutom "skurit möbler" även "smyckat" ett flertal orglar med vackra träsniderier, som döljer piporna. Den första orgeln var barockorgeln i Kristine kyrka i Falun 1982. Bertil samarbetade med orgelkonsulten Karl Gustaf Lewenhaupt, som ritade. Orgeln är en kopia av Cahman-orgeln i Leufstabruk. Sista orgeln som Bertil dekorerade var en jugendorgel i Umeå 1995. Däremellan har Bertil levererat träsniderier till orglar i Leksand, Djura, Krylbo, Borås (4 orglar), Täby, Katarina kyrka Stockholm, Visby, Trefaldighet Uppsala, New York (gotik) och Tyskland.
 
Bertil har också byggt ett mångtal musikinstrument samt tillverkat speglar i olika stilarter. Bertil undervisade också på Stilmöbelskolan i Östervåla, där 80 bildhuggarelever utbildades under ett tiotal år. Nu är Bertil engagerad i Hantverkscentrum och Möbelmuseet. Fortfarande arbetar Bertil några timmar varje vardag i sin bildhuggar- och svarvverkstad. Bertil Gustavsson är en konstnär. Vi får njuta av hans konst i hem och kyrka.

2007 års Östervålapris till Sommarbyn, Östervåla Missionskyrka
 
Priset är en kärleksförklaring till en väl fungerande verksamhet, som binder samman en mångfald av människor till en helhet! Sedan 1981 har Östervåla Missionskyrka varje sommar inbjudit barn till en veckas gemenskap och aktiviteter, som har fungerat så väl att barn och föräldrar planerar in och återkommer år efter år. Mellan 150 och 200 barn deltar varje år. Östervåla sätts på kartan genom denna gemenskaps- och hemvändarvecka. Semestrar planeras efter Sommarbyveckan. Unga familjer kommer tillbaka. Barnens föräldrar deltar aktivt i Sommarbyn. Alla åldrar tillsammans – generationer tillsammans, som vi inte ofta möter i andra sammanhang. Sommarbyn är också en mötesplats och gemenskap för vuxna människor kring kaffeborden. Under veckan får Kvarnängens äldreboende delta, vilket är ömsesidigt uppskattat.
 
Sommarbyn är ett gott exempel på ansvarsfullt och engagerat ideellt arbete samt väl fungerande organisation med ett 50-tal ledare. Ledarna ställer upp år efter år. Ulf Nilsson, som är bas, har varit med under alla 27 åren liksom fru Kersti, Kerstin Selgeryd, Berit och Carl-Gunnar Johansson samt Ann-Christin Jansson. Sommarbyn är en viktig del i utvecklingen och vidmakthållande av det goda sociala kapitalet i Östervåla.
 
Den amerikanske statsvetaren och forskaren Robert D Putnam har med exempel från Norra Italien visat hur en fungerande demokrati hänger samman med en tradition av aktivt medborgarskap. Det sociala kapitalet är Putnams sätt att beskriva alla de faktorer som gör att människor vinner på att samarbeta och lita på varandra. Där människor engagerar sig i kyrkor, föreningar, körer, idrottsföreningar, så gror också entreprenörskap och företagande. Allt detta stämmer in på Östervåla, som har en lång historia av företagsamhet. Östervåla består av eldsjälar, nätverk, lokal gemenskap, föreningsliv, entreprenörskap, företagande och utveckling. Missionskyrkan med sin stora ungdomsverksamhet och Sommarbyn är viktiga delar i detta. Boken ”Eldsjälar, nätverk och lokal gemenskap” utgiven av Dalarnas Forskningsråd verifierar att missionsförsamlingens medlemmar har engagerat sig i bygden samt förenat ett frikyrkligt engagemang med företagsamhet. Sommarbyn är ett konkret uttryck för detta entreprenörskap.
 
Missionsförsamlingen startade redan 1860 sin verksamhet och 1863 började barn- och söndagsskolearbete. 1872 bildades ynglingaföreningen, som 1894 ombildades till ungdomsförening. 1916 bildades juniorföreningen med verksamhet för tonåringar, 13 – 18 år. 1939 startades scoutarbete för pojkar och flickor. Missionskyrkan har en lång historia och tradition av barn- och ungdomsverksamhet, och därför är det mycket glädjande att den livfulla verksamheten fortsätter, med bland annat Sommarbyn.
 
Syftet med Sommarbyn är kontaktskapande, göra Missionskyrkan tillgänglig samt att göra Jesus Kristus känd. Förhoppningen är att barn och ungdomar fortsätter i de olika SMU-grupperna. Ledarna orkar pga responsen från barnföräldrarna. Det betyder mycket för församlingen att arbeta tillsammans med gemensamt arbete och mål. Barnen återkommer, växer och utvecklas. Sommarbyn är en värdig mottagare av årets Östervålapris.

2006 års Östervålapris till Kiell Tofters
 
Kiell Tofters har i hela sitt liv genomsyrats av ett brinnande intresse för hembygden. Detta är kombinerat med en stark förmåga att entusiasmera andra människor i nya projekt. Han är en igångsättare utan like. Redan under de första åren på 70-talet startade Kiell Heby Konst- och Hantverksförening. Tillsammans med hans folkmusikintresse blev det embryot till den senare så populära spelmansstämman i Östervåla.
 
Han bildade också Östervåla Spelemän och Harpolekare under 70-talet. Kiell har upptecknat otaliga folkmusiklåtar från bygden bl. a. genom den nära kontakt han hade med spelmännen Olof Jansson och Curt Tallroth. Han har utgivit skivor och låthäften med spelmansmusik från Östervåla. Kiell var också initiativtagare och drivande i utgivandet av skiftserien Vår Hembygd i vilken han har skrivit en rad uppsatser t ex om fäbodar, Stomhemmanet och ”Några gårdar i Östervåla 1920”. Hans hembygdsforskning har varit omfattande och har också resulterat i nedtecknandet av Aspnäs historia.
 
Kiell Tofters med Östervåla Priset, målat av Lotta Hanell, vid utdelningen på Skogsvallen, Östervåla, september 2006.
Lotta Hanells motivering till Kiells tavla: Örnperspektiv! Kiell ser långt, har ett örnperspektiv med bygdens bästa för ögonen. Han handlar utifrån ett örnperspektiv, ser längre och låter sitt liv präglas därav. Han har inte sitt eget bästa för ögonen.
 
När Kiell tillsammans med sina syskon drev Tofters tryckeri under 80-talet blev företaget, inte enbart känt i Sverige, utan även internationellt genom att ligga i främre ledet med modern teknik, kundseminarier och okonventionella framtidsvisioner.
I sin politiska gärning har han alltid värnat om det lokala och småskaliga. På senare år har Kiell initiativrikt drivit Östervåla Utvecklingsråd för att förstärka sammanhållningen i bygden samt att marknadsföra och profilera Östervåla för näringslivets utveckling med flera arbetstillfällen som följd. Han arbetar mycket för att få till stånd byggandet av fler bostäder i Östervåla. Det var också Kiells idé att marknadsföra Östervålabygden som Stolriket.
 
Kiell har engagerat sig i Östervåla Utvecklingsråds Leader-projekt som han drivit, marknadsfört och presenterat på ett sådant sätt att Östervåla sommaren 2006 blev vinnare vid finalen på Gotland i konkurrens med Leader-projekt från hela landet. Kiell Tofters har verkligen bidragit till att sätta Östervåla på kartan.

2005 års Östervålapris till snickarbröderna Tage och Tord Olsson
 
Tage och Tord har väl förvaltat arvet från Stolriket, är goda företrädare för det samt varit mycket uthålliga i sitt företagande och arbete i Östervåla Stol- & Möbelfabrik AB. Genom de tusentals stolar, soffor och bord de har tillverkat och sålt har bröderna satt Östervåla på kartan. Det har alltid gått att lita på deras kvalitetsarbete och leveranssäkerhet.
Tage och Tords far Algot Olsson (1904-1970) började som snickare hos Lars Lindblom, Bjurvalla. 1933 startade Algot Olsson tillsammans med Herbert Persson snickerirörelse vid Lindhov. 1944 byggde Algot egen verkstad på grannfastigheten Smedshov. Under 1940- och 1950-talen tillverkades mycket möbler i rokoko, vilka såldes till grossisterna Otto Dahlins, Stockholm, Åmells Möbler, Gnesta, samt soffstommar till tapetseraren Stilstopparen, Stockholm. Stolar fraktades till Stockholm med Karl Wiklunds lastbil och sedan Sven Aspling.
 
Algot Olsson hade fyra söner. Harry arbetade som snickare efter skolan till värnplikten, för att därefter bli polis. Harald arbetade i familjens verkstad 1949 – 2000. Tage började 1953 och Tord 1961. Båda fortsätter i samma snickarverkstad. Med tiden blev verkstaden för trång. 1964 och 1975 byggdes den ut i samband med större maskininvesteringar. Stolar har tillverkats mycket rationellt i denna verkstad i långa serier.
 
Under 60- och 70-talen blev det modernt med gillestugor och furumöbler för dessa tillverkades hos familjen Olsson. Skansenmöbler efter modell funnen på Skansen, Gripsholmsstolar och –fåtöljer samt Bellmansstolar har varit andra specialiteter. Bröderna har specialiserat sig på olika stilar. Harald tillverkade gustavianska stolar. Tage har snickrat stilmöbler i barock och gustavianska med oval rygg. Tord började med furu och har sedan fortsatt med gustaviansk rosstol, Gripsholmsmöbler och Bellmansstolar.
 
Harald, Tage och Tord har alltid haft mycket arbete. De har inte varit utanför dörren och sålt, utan andra människor har rekommenderat dem. Alla känner till Östervålastolar. Våra förfäder startade upp och etablerade namnet. Bröderna Olsson har fortsatt med det. Nu börjar emellertid marknaden att förändras.
 
Grossisterna som har sålt vidare till specialaffärer i Stockholm, har fått det svårare eftersom specialaffärerna försvinner. För att kunna producera stilmöbler idag bör man tillhöra någon kedja. Privatmarknaden försvann vid senaste kursnedgången av aktier och har inte återkommit. Yngre bosättare idag köper inte stilmöbler utan enklare möbler, som bytas ut efter några år efter modet.
 
Trots detta fortsätter Tage och Tord och vi önskar dem fortsatt framgång! Deras verksamhet har uppmärksammats i ICA-kuriren, där det var ett stort reportage 1983, samt i Sala Allehanda, Dagens Nyheter och i böcker om Stolriket Östervåla.

2004 års Östervålapris till Monika Larsson, Catarina Pentler Norstedt och Kia Olofsdotter Hugoson
 
Östervåla Utvecklingsråd har beslutat att ge 2004 års Östervålapris till de unga kvinnorna Monika, Catarina och Kia att som skickliga entreprenörer starta upp verksamheten i Östervåla Gästgivaregård och under 13 år driva det med framgång.
De gjorde Gästgivaregården till en samlingsplats och motor i utvecklingen för Östervåla. De utvecklade Östervåla Gästgivaregård till ett välkänt varumärke vida omkring. Miljön, traditionen, maten och servicen var unik i den vackra och omskrivna Östervåla Gästgivaregård. De byggde något bestående. Deras arbete gav god frukt.
 
Det blev många tidskriftsreportage från gästgivaregården. När kung Carl Gustaf XVI och statsråd Anna Lind 1998 invigde Nedre Dalälvens Nationalpark vid Skekarsbo serverade Monika, Catarina och Kia maten med en buffé i skogen.
 
Monika, Catarina och Kia har varit och är engagerade i ideellt arbete och ansvarigt föreningsliv i Östervåla såsom idrottsförening och missionsförsamling. Därtill har Kia varit vice ordförande i utvecklingsrådet sedan dess start 1998. Nu arbetar alla tre intensivt med sponsring till fotbollsverksamheten. Alla tre var aktiva fotbollsspelare i Östervåla damlag. När de en gång cyklade hem från en träning 1987 föddes affärsidén tillsammans att de skulle öppna Östervåla Gästgivaregård igen och driva det. Monika var då 25 år, Catarina 22 år och Kia 20 år. Monika hade en utbildning på restauranglinjen i Uppsala samt arbete i Grand Hotel, Stockholm, och Hotel Uplandia, Uppsala. Catarina och Kia utbildade sig på hushållslärarlinjen i Uppsala.
 
1989 köpte Bygg-Sven i Östervåla AB Östervåla Gästgivaregård av Frits-Olov Eklund. De tre flickorna var med i upprustningen av gården. De startade rörelsen i december 1989 med över 1200 julbord. De slutade verksamheten vid årsskiftet 2001/2002 med över 2500 julbord. Hela tiden serverades vardagsluncher och helgdagsmiddagar. Under dessa 13 år var det mycket arbete och långa arbetsdagar för Monika, Catarina och Kia. Det blev en enda stor familj som drev Gästis med barn, makar och föräldrar engagerade. Föräldrarna bakade, tvättade, arbetade i trädgården. Barnen hjälpte till att plocka bär till sylten. Det blev ett sätt att leva. De hjälpte varandra med barnen och var trygga med varandra. Under dessa intensiva år födde kvinnorna tillsammans sju barn.
 
Monika, Catarina och Kia är goda förebilder och föredömen av unga entreprenörer i Östervåla. De har haft en mycket god kundkontakt med omvärlden, både med bygden och fjärran ifrån. Under deras tid hade Östervåla Gästgivaregård ett stort engagemang och gott samarbete med Möbelmuseum, Hantverkscentrum, Neda och Tidernas väg. Detta bidrog till ökat besökande till Östervåla. Tillsammans deltog de i många mässor och utställningar för att marknadsföra Östervåla. Monika, Catarina och Kia har gjort en ovärderlig insats för att sätta Östervåla på kartan, skapa good-will för orten. Det passar också bra att just nu ge priset till dessa unga entreprenörer, när vi nu fått ett nytt gästgivarepar i Christian och Karin Oxelstål.

2003 års Östervålapris till Rolf Larsson
 
Östervåla Utvecklingsråd har beslutat att utse Rolf Larsson till 2003 års Östervålapristagare för hans stora engagemang, entusiasm och oförtröttliga arbete att utveckla Östervåla. Rolf Larsson är en eldsjäl, som brinner för Östervåla och dess goda utveckling.
 
Rolf Larsson är född i byn Horrskog, där han tillsammans med fadern Lennart lärde sig att sälja hus och potatis. Vid det närbelägna Sandviken föddes fotbollsintresset på Jernvallen och ishockeyintresset i Gävle. Efter avslutade handelsstudier i Sala och Västerås flyttade Rolf till Gävle 1968, där han arbetade i Gävleborgs Sparbank och var ishockeymålvakt i Strömsbro IF. 1971 flyttade Rolf och hustru hem till Östervåla, köpte Centrumkiosken och drev den rörelsen 1971 – 77. Det var en lärorik tid. 1977 – 84 arbetade Rolf i Försäkringskassan, Östervåla, 1984 – 90 som kontorschef i Föreningsbanken, Heby, och 1990 – 96 inom företagsavdelningen Föreningsbanken, Uppsala.
 
1997 sadlade Rolf om och startade Östervåla Mäklarcentrum. Han utexaminerades som mäklare vid Fastighetsmäklarnämndens centrala skriftliga prov våren 1997 med följande kommentar: ”Du är den första och ende som klarat samtliga prov vid ett tentamenstillfälle.” Rolf Larsson är mycket skicklig som fastighetsmäklare och startade vid rätt tillfälle. Han hade under 25 år längtat efter fastighetsaffärer efter samarbetet med pappan Lennart. Under sex år har Rolf förmedlat 536 fastigheter. Prognosen för år 2003 är minst 130 affärer.
 
Det finns ett behov av en lokal mäklare, och Rolf är välkänd med sin Östervålabakgrund. Förutsättningen är att arbeta lokalt. Bankerna har nytta av detta, vilket har höjt deras kreditgivning. Rolf Larsson sätter dagligen Östervåla på kartan. Per vecka besöker 14 – 15.000 Mäklarcentrums objektbeskrivningar via Internet. Rolf når ut i hela världen på nätet. Framtidsutsikterna för Mäklarcentrum är goda. Det är stort behov av hus i Heby kommun pga trycket från Uppsala och Stockholm. Priserna är konstanta, även om de gått upp en del. Problemet är avsaknad av industrihus i Östervåla, till vilket det finns stor efterfrågan.
 
Utvecklingsrådet värdesätter Rolf Larssons engagemang och aktivt deltagande i Östervålas idrottsverksamhet under många år som ungdoms- och idrottsledare. Sedan 1973 har Rolf varit tränare för herrlag, damlag och ungdomslag i fotboll. 1987 tog Rolf initiativ att åter starta herrfotboll i idrottsföreningen, och sedan dess är han ordförande för fotbollssektionen. Rolf är även ansvarig för programverksamheten vid Skogsvallens fester med danser och artistuppträdanden. Skogsvallen ger intäkter till idrottsverksamheten och är vida känd.
 
Rolf Larsson har sedan 1979 varit engagerad i Östervåla brandkår. Genom att Rolf är mycket idérik och driftig har han varit sekreterare i Utvecklingsrådet och är nu engagerad i Östervåla Företagspark AB, Snickarcentrum i Östervåla samt marknadsföring av Lundaområdet som bostadsområde. Rolf marknadsför och sätter Östervåla på kartan både genom sitt mäklararbete samt sitt fritidsengagemang. Vi värdesätter också att Rolf fortsätter sitt arbete och engagemang.

2002 års Östervålapris till Olov Andersson
 
Priset är ett erkännande och manifestation av OLOV ANDERSSONs omfattande och mångåriga ideella arbete för Östervålas goda utveckling samt tillvaratagande och förmedling av dess historia. Olov Andersson är en man med mångas förtroende, en samarbetsman, och ofta har han arbetat i det tysta med uppgifter som andra inte vill utföra. Under tjugo år var Olov Andersson ledamot i Heby kommunfullmäktige, kommunstyrelse och arbetsutskott, tekniska nämnden, Hebygårdar, Vafab och VL. Det gick för Olov mycket bra att komma överens med andra förtroendevalda för kommunens och Östervålas bästa.
Olov Andersson har ett stort engagemang för Östervåla, som bland annat har visat sig i:
 

  1. Olov har sysslat med släktforskning och har forskat i Gräsbo bys historia, där han har noterat 500 familjer genom seklerna. Gräsbo är Olovs födelseby och där arbetade han som bonde 1952 - 1963. Olov var född och uppväxt på Larsanders-gården.

  2. Olov har varit engagerad många år i Hembygdsföreningen och haft ett gott samarbete med Valdemar Ludvigsson. Olov ordnade också att husen i Hembygdsgården kunde renoveras under 1990-talet genom ALU-arbeten, som han ideellt hade ansvar för. Olov är också intresserad av medicinväxter och har vid Hembygdsgården anlagt en välskött örtagård.

  3. Tillsammans med Valdemar Ludvigsson tog Olov initiativet till Möbelmuseet, vilket han också gjorde ritningen för. Olov leder fortfarande guideverksamheten vid museet.

  4. Olov såg också till under 1990-talet att ALU-arbetare fick renskriva protokoll från Östervåla socken och kommun samt många intervjuer med äldre berättare i Östervåla. Detta material finns nu kvar och möjligheter till publicering finns snart.

  5. Olov har under många år varit ordförande i Hembygdens förlag, som givit ut böcker om Östervålas historia. Han har nu tagit initiativ till att förlagsverksamheten kan fortsätta som en intresseförening och sektion inom Hembygdsföreningens ram.

Efter 6 år i Gräsbo skola arbetade Olov 10 år som bilreparatör och studerade därefter två terminer på Storviks folkhögskola, där han också spelade teater. Olov är kulturellt intresserad och började spela piano och revy. Via korrespondens lärde han sig spela gitarr och kompar nu PRO-kören och Bägdragarna. I PRO, Hembygdsföreningen och Möbelmuseet fungerar Olov som kassör.
 
1963 – 1992 arbetade Olov som byggjobbare och det var intensiva år med långa pendlingar. Ett av de första byggjobben var Östervåla vattentorn. Olov var fackligt engagerad och ordförande i Byggnads sektion 1964 – 1988. Brojobb var mest intressant tyckte Olov och det var också vid ett sådant arbete, som han bröt båda benen och satt i rullstol ett år.


Olov är en visionär och säger: ”Det är svårt att ha visioner om man inte känner sin historia.”
De visioner som pristagaren nu har är:
 

  1. Att den nya skolan placeras vid Lundaområdet.
  2. Att ombyggnaden av torget förverkligas, vilket Olov tidigare arbetat mycket för.
  3. Att Lillängsparken med fågeldamm förverkligas. Olov har byggt en modell av detta förslag.
  4. Att grönytor finns i samhället.
  5. Att ej dra de stora vägarna utanför samhället. De bör gå genom samhället.

Priset utdelades vid Invigningen av torget i Östervåla lördagen den 15 juni 2002.

2001 års Östervålapris till Elof Åkerlund
 
Född 1924 – Död 2013. Priset är ett erkännande och manifestation av Elof Åkerlunds avgörande utvecklingsinsatser för att göra Östervåla till ett kulturellt centrum; särskilt gällande sång och musik, mångårigt ideellt arbete i missionsförsamlingen, kultur och historia. Vi vill speciellt betona Elof Åkerlunds initiativ och ledning av Krönikespelet i missionsförsamlingens park. Priset är ett uttryck för den tacksamhet, som Östervåla Utvecklingsråd känner för Elof Åkerlund. Östervåla skulle vara fattigt utan Elof Åkerlund, som är Östervålas Mister Music! Elof Åkerlund har inspirerat många att sjunga och musicera, att lyssna på klassisk musik samt att besöka konserter. Detta har berikat livet för många Östervålabor.
Sedan Elof Åkerlund började i Missionsförsamlingens mandolinorkester 1937 och började spela fiol 1941har han varit aktiv musikutövare. Under 1940-talet och fram till 1958 var Elof Åkerlund ledare i och för Östervåla Musiksällskap, dess kassör samt ordnade musikundervisning. Under 12 år var Elof Åkerlund kassör i Föreläsnings-föreningen i Östervåla. Sedan mitten av 1940-talet ledde han Musikföreningen samt sjöng i Missionsförsamlingens kör under många decennier. Från slutet av 1940-talet och tio år framåt spelade Elof Åkerlund första fiolen i Stråkorkestern i Tärnsjö samt i den orkester som spelade i Östervåla missionskyrka. På 1960-talet startade Elof Åkerlund en Barnkör i missionsförsamlingen med 30 barn och var dess ledare i 8 år.
 
Elof Åkerlund har under många år varit ledare för orkestern Spelofs och turnerat land och rike kring. Spelofs har spelat på 120 platser i landet och totalt blev det 430 framträdanden. På 1980-talet och några år framåt var Elof Åkerlund ledare för Cittragruppen i missionsförsamlingen. De gjorde turnéer och framträdde i 10 landskap. 1977 – 1979 framförde Östervåla missionsförsamling och dess körer, orkestrar och aktörer Krönikespelet inför tusentals besökare. Krönikespelet beskrev hur väckelsen kom till Östervåla, församling bildades och hur arvet förs vidare. Tillsammans med Karl Eklund var Elof Åkerlund initiativtagare och fungerade också som regissör. Till detta kan nämnas att Elof Åkerlund varit intresserad av Östervålas historia och haft förmågan att fängslande berätta om den, särskilt i Psalmodikonmuséet. Genom sitt arbete som studieinstruktör i Frikyrkliga Studieförbundet hade Elof Åkerlund kontakt och samarbete med Rodney Sjöberg, som tog initiativet till muséet i Östervåla.
 
Priset utdelades vid årets Kulturdag i Aspnäs lördagen den 30 juni 2001.

2000 års Östervålapris till direktör Göte Zetterberg
 
Göte Zetterberg har under ett mycket långt företagareliv, som började i tonåren, byggt upp och utvecklat familjeföretaget Zetterbergs till att bli Östervålas största företag och arbetsgivare. Zetterbergs i Östervåla är ett välkänt varumärke och har haft avgörande betydelse för att sätta Östervåla på kartan. Företaget har sedan blivit basen för den internationella koncernen Zeteco. Göte Zetterberg, har förutom att han erbjudit många arbetstillfällen i Östervåla, också byggt upp bostäder åt anställda och på så sätt haft avgörande betydelse för att människor kunnat bo och arbeta i Östervåla. GÖTE ZETTERBERG tog avgörande initiativ i början av 1970-talet för att bygga nya produktionslokaler i Östervåla, och därvid också möjliggöra
för andra företags expansion i sina f.d. lokaler vid Dalvägen.
 
Göte Zetterberg har haft stor och avgörande betydelse för byggandet av Lundahallen, Östervålas ishall, vilket möjliggjort en omfattande ishockeyverksamhet i Östervåla. Därtill har Göte Zetterberg musicerat på dragspel och aktivt deltagit i Östervålas musikliv under många år. Göte Zetterberg har dokumenterat ortens och företagets historia genom film, som visats och nu bevaras. Göte Zetterberg har varit mycket engagerad i att få goda vägar till Östervåla, och därvid aktivt och enträget uppvaktat kommunikationsministrar och landshövdingar.
 
Östervålapriset är ett erkännande och manifestation av Göte Zetterbergs avgörande utvecklingsinsatser för Östervåla och ett uttryck för den tacksamhet som Östervåla Utvecklingsråd känner för Göte Zetterberg.


Information från Utvecklingsrådet

 

Boka reklamplats

Stolriket-skylt

All plats för reklam-banderoll under våra Stolriket-skyltar måste bokas via hemsidan. Klicka på bilden t.v!

 

2017 års Östervålapris till

Johan Wallin!

Johan Wallin

Klicka på Johan för att läsa mer om Johan och motiveringen till Östervålapriset!

 

Copyright © 2012 Östervåla utvecklingsråd - Powered by C²MS